Opinion piece (in Swedish): Sweden has a chance to reduce EU emissions

Sweden played a very important role in reforming the EU's trading system so that the emission gap will decrease by 2.4 billion tonnes. It is almost 50 times more than the annual Swedish emissions of greenhouse gases. Sweden should now proceed with two important proposals for further emission reductions, writes MIstra Carbon Exit researcher and Program director Lars Zetterberg, IVL.

Debattartikeln publicerades i SvD 22 augusti 2018

Sverige har chans att minska EU:s utsläpp

När EU:s system för handel med utsläppsrätter infördes var näringslivet, myndigheter och forskare nöjda med att ett pris var satt på utsläpp av växthusgaser som täckte cirka hälften av EU:s utsläpp. Utsläppstaket garanterade att EU skulle klara sitt klimatmål och prissättningen av utsläpp innebar att utsläppsminskningarna skulle ske till lägsta möjliga kostnad.

Under de senaste tio åren har ett mycket stort överskott av utsläppsrätter skapats. Överskottet har pressat ner priset på utsläppsrätter till en så låg nivå att det inte funnits tillräckliga ekonomiskt incitament att investera i utsläppsminskningar.

Lars Zetterberg, researcher at IVL and Program Director for Mistra Carbon Exit.

Därför har vissa EU-stater infört nationella styrmedel för att snabbare minska utsläppen inom den så kallade handlande sektorn. Detta har tidigare varit problematiskt främst av två skäl. För det första kan utsläppsreduktioner i en anläggning innebära att de ökar i en annan, eftersom det totala utsläppsutrymmet är bestämt i förväg. Detta har kallats för "vattensängseffekten" – om man lägger sig på en sida av sängen så stiger det på motsatt sida. För det andra har extra utsläppsreduktioner ökat överskottet av utsläppsrätter ytterligare, vilket reducerat priset för att släppa ut och därmed minskar incitamenten att investera i utsläppsreduktioner.

Men efter mer än två års förhandlingar kom EU i november 2017 överens om att reformera utsläppshandeln. Det viktigaste är att det införs en mekanism som automatiskt annullerar överskott av utsläppsrätter. Delar av överskottet kommer att överföras till en "marknadsstabilitetsreserv" som bara får innehålla ett visst antal utsläppsrätter. Resten annulleras. Denna mekanism kallas informellt inom EU för "The Swedish proposal" eftersom förslaget kom från de svenska förhandlarna.

IVL Svenska Miljöinstitutet bedömer att cirka 2,4 miljarder utsläppsrätter kommer att annulleras år 2023 och 2024. Det svenska förslaget kommer att minska EU:s utsläppsutrymme med nästan 50 gånger så mycket som Sveriges årliga utsläpp. Därefter förväntar vi att annulleringarna fortsätter med ytterligare nästan 700 miljoner ton fram till 2030.

De automatiska annulleringarna driver dessutom upp priset på utsläppsrätter. Priset har redan fyrdubblats (från 4-5 euro till 17 euro per ton i augusti 2018) och förväntas av olika marknadsaktörer öka till 25-30 euro år 2023. Detta stärker utsläppshandeln, eftersom det snabbar på utfasningen av kolkraft och sannolikt leder till en betydande ökning av vindkraft och andra förnybara energikällor i EU. Dessutom ger det ökade priset extra intäkter till EU-staterna som kan användas för att investera i utsläppsminskningar.

Annulleringsmekanismen innebär även att vattensängseffekten minskar rejält, även om den inte försvinner helt. I vår nya studie för Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Mistra visar vi att om Sverige 2018 minskar utsläppen med 1 000 ton koldioxid leder det till att motsvarande 900 utsläppsrätter annulleras fram till år 2030. Om utsläppsreduktionen istället sker år 2024 kommer nästan 500 utsläppsrätter att ha annullerats år 2030. Ju tidigare åtgärder genomförs, desto större blir alltså klimatnyttan.

Sverige var drivande i de senaste EU-förhandlingarna och redan nu, inför nästa översyn av handelssystemet som ska ske senast 2021, bör Sverige försöka få stöd bland övriga EU-stater för två viktiga förslag:

• För det första bör det införas ett minimipris för utsläppsrätter.

Prognoser visar att priset förväntas falla på nytt under senare delen av 2020-talet. Sverige bör verka för att det införs ett prisgolv i EU, det vill säga att utsläppsrätterna inte auktioneras ut under ett visst minimipris. Sådana prisgolv används med framgång i de nordamerikanska utsläppshandelssystemen. Ett prisgolv skapar en större förutsägbarhet för industrin, som vet vilket minimipris de har att förhålla sig till när de planerar investeringar.

Prisgolvet bör helst införas på EU-nivå, men om Sverige inte får gehör för detta kan det införas av en grupp EU-länder. Frankrike har länge propagerat för ett prisgolv och nyligen har Nederländerna och Tyskland visat intresse. Om tillräckligt många länder inför ett prisgolv kan det påverka utsläppsrättspriset i handelssystemet och därmed leda till utsläppsminskningar inom hela EU.

• För det andra bör nuvarande överföringstakt bevaras.

Varje år mellan 2019 och 2023 kommer 24 procent av överskottet av utsläppsrätter att överföras till reserven (och den absoluta merparten annulleras), men mellan 2024 och 2030 överförs bara 12 procent om året. Det är viktigt att 24-procentnivån behålls också efter 2023, eftersom det kan hålla utsläppspriset på en hög nivå samt tidigarelägga annulleringar och klimatnyttan med att minska utsläppen i Sverige och andra länder.

Om det mot förmodan inte sker tillräckliga utsläppsreduktioner och annulleringar på EU-nivå, kan Sverige välja att ensidigt annullera utsläppsrätter. Även Konjunkturinstitutet konstaterar att detta kan vara ett kostnadseffektivt sätt att minska de totala utsläppen.

Sverige spelade en mycket viktig roll i de senaste förhandlingarna om EU:s handelssystem. Inför nästa översyn har vi ett gyllene tillfälle att ytterligare flytta fram positionerna. Det krävs ett långsiktigt och genomtänkt arbete för att påverka EU och andra medlemsländer. Om Sverige bedriver ett skickligt påverkansarbete kan det leda till kraftigt reducerade utsläpp, många gånger större än de totala svenska utsläppen.

Lars Zetterberg
forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och programchef för Mistra Carbon Exit

Read the opinion piece (in Swedish) at Svenska Dagbladets website svd.se